Linda Swartz: Fyrtio år för bättre hörsel, Gebunden

Klappentext

I slutet av 1970-talet samlades fem unga forskarstuderande i Göteborg kring ett gemensamt problem. De ville skapa en ny sorts hörapparat med bättre inställningsmöjligheter. De fem blev snart sju, då kom även hjälp vid tinnitus in under gruppens paraply.
Den gynnsamma mixen av tekniker, medicinare och beteendevetare gjorde att innovationen, den multiprogrammerbara hörapparaten med flerkanalskompression, blev så bra att den kunde patenteras. Patenten, och framtida inkomster från dessa, placerades i en stiftelse som fick namnet Stiftelsen för audiologisk forskning (Foundation for Audiological Research, FAR) och där hela gruppen blev styrelsemedlemmar.
År 2000 bildade stiftelsen en fond med syfte att stödja projekt inom svensk audiologisk forskning: Stingerfonden. Stipendier delades ut mellan 2000 och 2012, främst till unga personer i början av sina akademiska karriärer. Projekten som har fått stöd sträcker sig från tekniska och medicinska innovationer via mätinstrument och diagnostik till beteendevetenskapliga metoder. Under åren 2007 till 2019 drev stiftelsen ett resurscenter på ön Brac i Kroatien, där forskare kunde tillbringa tid för sitt arbete inom området.
I bokens andra del presenteras sju forskare som på olika sätt har uppmuntrats av Stingerfonden. Bredden i deras forskning, och de samarbeten discipliner emellan som har gjort den forskningen möjlig, belyser fondens grundläggande idé: att stötta tvärvetenskaplig audiologisk forskning i Sverige.
Stiftelsen FAR skapades alltså med pengar genererade från patent. Vägen till patent gick via idé, innovation och utvärdering. I alla dessa steg gör tvärvetenskap att resultaten blir robusta och väl förankrade i verkligheten. Även i den fortsatta resan mot en användbar och säljbar produkt spelar ett brett angreppssätt , i kombination med entreprenörskap, en viktig roll.